Allt du behöver veta om HR-teknik, prestationskultur och talangshantering.
Det går inte att komma ifrån att vi lever i en tid då teknik utvecklas snabbare än någonsin förr, men med det uppstår också ett större behov av säkerhet, kontroll och efterlevnad. Det är helt enkelt viktigare än någonsin att ha kontroll över vilka som har tillgång till företagets olika system och resurser. Ett modernt HR-system känns kanske inte som den självklara lösningen på problemet, men faktum är att det spelar en stor roll i att automatisera och effektivisera bland annat behörighetsstyrning.
HR befinner sig även i år i en spännande utvecklingsfas. Med nya regelverk som CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) och EU:s Lönetransparensdirektiv utmanas HR-teamen att tänka mer strategiskt och använda data på nya sätt. Samtidigt påverkar och förändrar AI vårt sätt att arbeta, vilket innebär både spännande möjligheter och nya utmaningar. 2025 kommer arbete med HR inte bara att handla om att följa regler eller hantera människor - det kommer att handla om att forma framtidens arbetsliv med hjälp av data, teknik och innovation.
Utbudet av leverantörer för HR-system har aldrig varit större. Men med alla valmöjligheter kan det vara knivigt att hitta rätt lösning för just era behov. Att välja en leverantör som verkligen kan och förstår lokala HR-processer är mer än ett smart drag – det är en strategi som kan ge rejäla fördelar både under implementeringen och långt därefter. I den här artikeln delar vi med oss av fem skäl till varför en HR-systemleverantör med lokalt DNA kan vara nyckeln till framgång.
Digitaliseringen har de senaste åren revolutionerat hur både privat och offentlig sektor bedriver sin verksamhet. För offentlig sektor i Sverige är digitaliseringen en högt prioriterad fråga, som lyftes redan 2017 i regeringens nationella digitaliseringsstrategi "För ett hållbart digitaliserat Sverige". Strategin sätter upp mål om att offentlig sektor ska vara världsledande i att använda digitaliseringens möjligheter för att förenkla vardagen för medborgare och företag.
HR:s förflyttning från administrativa uppgifter som lönehantering till en strategisk roll som driver affärstillväxt är inte ny, men den är viktigare än någonsin. För HR-ledare är förståelsen av denna resa från en reaktiv stödfunktion till en proaktiv möjliggörare avgörande för att göra verklig skillnad.
I förra inlägget fokuserade vi på 7 viktiga saker att tänka på som HR-chef på nytt jobb. Vi gick igenom hur du snabbt kommer i gång med att identifiera och prioritera vilka HR-områden du ska satsa på den första tiden på din nya arbetsplats. Nu ska vi djupdyka lite mer i ett område som ligger till grund för hela företagets förmåga att jobba mot de övergripande målen – företagskultur och medarbetarnas kompetensutveckling.
Du som jobbat länge inom HR vet att rollen har utvecklats genom åren. Från att arbeta mest med praktiska arbetsuppgifter eller lönehantering har HR-chefen idag en mer strategisk roll i organisationen. Numera förväntas HR stå i centrum för genomförandet av affärsstrategin, en nödvändig aktör för att driva innovation och affärsvärde.
Du som arbetar inom HR är säkert väl medveten om den utveckling som skett med din roll de senaste åren. Det handlar inte längre om att bara utföra rutinuppgifter - numera är CHRO en nyckelspelare i strategiska affärsbeslut. Därför har vi samlat fem viktiga affärsresultat som en CFO eller ledningsgrupp kan vilja se för att ännu bättre förstå värdet HR tillför organisationen, tillsammans med några användbara teorier för att vägleda dina strategier.
Grattis till ditt nya jobb! Att kliva in som HR-chef på ett nytt företag kan vara både utmanade och spännande på en och samma gång. Oavsett om du är erfaren eller ny i din roll, på en ny arbetsplats är det viktigt att ta sig tiden att lära känna organisationen och människorna som arbetar där. Det kommer att ge dig en bra förståelse för organisationens behov och hur du ska prioritera dina insatser.
EU:s nya lönetransparensdirektiv antogs 2023 och syftar till att minska löneskillnaderna mellan könen. Direktivet kommer bland annat att säkerställa större öppenhet kring löner och kommer att verkställas genom tillsyn och sanktioner. En utredning har tillsatts i syfte att utreda hur direktivet ska implementeras i svensk rätt. Utredningens förslag presenteras 31 maj 2024 och senast 7 juni 2026 ska direktivet vara införlivat i svensk rätt. Ta reda på hur du som jobbar med lön eller HR kan förbereda dig redan nu.